Systematisk Kvalitets Analys: Hur verksamheten ska utvecklas 17 (Di)

Utveckling och lärande

Interaktion & Metakognition Under våren kommer vi att fortsätta fokusera på språket i interaktionen mellan barnen och mellan barn och vuxna. Mängden språk är avgörande för språkutvecklingen. Vi understödjer alla aktivteter med kommentarer och benämner vad saker heter och den didaktiska materielen hjälper barnen att få begrepp. Lärarna använder ett rikt och nyanserat språk och ligger på en nivå snäppet över barnens nivå. Montessori ansåg att barn lär av varandra, genom observation eller direkt vägledning av någon som bemästrar en viss förmåga. Vi vill ge dem möjlighet att delta i samtal om hur de tänker, att göra dem medvetna om lärandets process och att man tänker olika men kan komma fram till samma mål oavsett, eftersom det finns flera sätt att tänka om samma sak. Detta reflekterande kallas metakognition, en metod för att få dem att själva se var de befinner sig i sitt lärande samt att det är möjligt att tänka olika och att nå fram till samma resultat.
Språklekar som följer ”Före Bornholmsmodellen” och ”Vägen till språket” Före Bornholmsmodellen”, för att stimulera varje barns språkutveckling och utveckla barnens språkliga medvetenhet. ”Vägen till språket” för att stimulera hela barnet genom att bl.a. härma, leka med rösten, forma ord och ljud, vi använder oss av sinnesintryck och rörelse för att utveckla kroppsmedvetenhet. I arbetet med språklekar delas barnen in i två grupper för att skapa större möjlighet till interaktion och samspel mellan barnen. Barn lär bättre i mindre grupper visar forskning. Interaktion, kommunikation, samarbete och delaktighet står på agendan.
Introduktion till engelska Vi har beslutat att ta in vår tidigare hemspråkslärare i engelska för att två timmar varje vecka stödja och utveckla engelskan på ett lekfullt sätt i barngruppens olika aktiviteter och göranden. Vi vill att barnen tidigt ska få möta engelskan på ett lekfullt sätt. Barn tillägnar sig med lätthet nya ord och har en nyfikenhet för språk. Montessori talar om det som det absorberande sinnet. Barnen lär sig nya ord vid varje tillfälle och flera av dem räknar långt på engelska.

Fotoskolan/ digital teknik och skapande

Mål: Leta information och fakta på nätet.

Mål: En lärplatta på vart femte barn.

Mål: Lärplattan när en vuxen kan närvara.

Mål: Källkritik.

Mål: Utbildning av personal och vidareutveckla vår digitala policy.


Modern digital teknik med digital systemkamera används redan i förskolans fotoskola. Där är det kreativiteten som är utgångspunkten för den digitala tekniken och. Vi anser att den digitala tekniken ska ge kreativa möjligheter att utvecklas och lära tillsammans, därför diskuterar barnen tillsammans i ”Barnens fotoskola” vad, hur och varför i de olika momenten av att skapa ett foto, film eller en bok.  I fotoarbetet är det viktigt att låta språket vara en röd tråd, att tillsammans kommunicera, argumentera och reflektera över bildskapandet. Vi anser att det är viktigt att barnen är produktiva deltagare istället för konsumenter. Förskolan använder i dagsläget lärplattan till att leta information och fakta tillsammans med barnen.

Vi fortsätter enligt vår policy att leta information och fakta på nätet. Lärplattan ska finnas med för att förstärka och variera lärandet. Vi vill använda den som ett verktyg i verksamheten och vi vill att den ska vara ett komplement till papper och penna. Vi har bestämt att lärplattan inte ska vara en ”spelmaskin”.

 ”Häromdagen diskuterade barnen om hundar har morrhår som katter. Hur får vi reda på det? Hur kan vi få svar? Är det sant? Vi beslöt att leta efter information på nätet. Tillsammans undersökte vi och jämförde flera bilder på hundars och katters morrhår och kom fram till att hundar också har morrhår. Vi fick även reda på att sälar har väldigt långa morrhår.”


 Förskolan har enligt Skolverkets vision inför 2017-2022 införskaffat en lärplatta på var femte barn.

För oss är det av yttersta vikt att vi har en dialog med barnen, vi lägger ned mycket tid på att skapa en relation till alla barn genom ”ett görande” tillsammans och att interagera på olika vis i förskolan.  Vi får höra om förskolor där barnen sitter ensamma med lärplattor, vi hör om barn som själva inte agerar eller interagerar utan står i kö runt om ett barn som använder lärplattan. Så vill inte vi ha det. Därför är vår strategi att använda lärplattan när en vuxen kan närvara.

Vi vill utveckla vårt arbete med fotoshop för att visa på hur enkelt det är att manipulera fotografier och rörliga bilder. Genom att manipulera bilder kan vi få igång barns tankar och väcka deras medvetande om källkritik. Är det sant det vi ser på bilden.


Vi följer Skolverkets råd/vision om en rimlig tid på tre år för att genomföra planering och upphandling då vi behöver budgetera för inköp av läromedel och utbildning av personal.

Idrottsskolan Barnen kommer under terminen att besöka en idrottsplats där de ska få möjlighet att testa och prova på olika friidrottsaktiviteter, så som att hoppa höjd, längd, löpa etc. De kommer även att få prova på rörelse till musik.

Portfolio

Mål: Göra barnen mer delaktiga i dokumentationen genom Pick-collage.

Genom att använda portfolios, blir lärprocessens progression tydlig. Dessa innehåller bilder på barnen i olika aktiviteter på förskolan med kommentarer från Läroplanen.

Genom att utveckla arbetet under 2017 med t.ex. Pick-collage, kan vi göra barnen mer delaktiga i själva dokumentationen så att de kan se och interagera i valet av bilder till sin portfolio och reflektera medan processen pågår.

Trygghet ordning och arbetsro

Dramatiseringar av färdigheter och konfliksituationer Dramatiseringar av aktuella maskerade konflikter i barngruppen ger möjlighet att i efterhand förstå handlingars konsekvenser genom reflektion och vilka strategier som skulle kunna forma en bättre utgång av händelsen. Dessa reflektioner kan mynna ut i gemensamma trivsamhetsregler som barnen på så vis är med och diskuterar fram.
Kamratskap Återkommande tema om hur vi bemöter varandra, vad det innebär att vara en god vän. Vi läser litteratur som tillhör ämnet. T.ex. ”Är du feg Alfons Åberg?”
KTH KTH är en metod vi använder oss av i direkt konflikthantering, att lära sig verbalisera, kommunicera sina känslor istället för att använda sig av handgripligheter.
Lekgrupper

Vi kommer under året att periodvis använt oss av lekgrupper för att alla barn ska lära känna varandra och för att ingen ska uppleva sig som utanför. Vilket barn ibland gett uttryck för. Lekgrupper är också en möjlighet att finna nya kamrater, en möjlighet för flickor och pojkar att mötas i lek.

Observation av utsatta barn Observation av de barn som känner sig utsatta och ger uttryck för någon form av utsatthet. 

Barns inflytande

Spaltdokumentation Vi skriver ned vad barnen gör, säger och reflekterar över hur vi går vidare för att följa barnens intressen och lärprocesser. Detta för att bättre kunna utvärdera och utveckla verksamheten. Vi hoppas att ”dokumentationen ska synliggöra de frågor och problem barnen är intresserade av och den kunskap som uppstår i olika situationer”. (Skolverket, 2012)
Reflektion I reflektion och samspel med barn synliggöra deras inflytande och deras önskemål i vardagen. 
Att få ta ansvar

Vår förskola är en montessoriförskola och våra barn uppmuntras att ta ansvar för sig själva och sin miljö. De uppmuntras att hjälpa varandra. Vår inställning är att barn är kompetenta. Vi jobbar efter Montessoris motto ”Hjälp mig göra det själv”. Barn plockar undan efter sig själva, de torkar av sina bord, de rullar sina mattor, de klär sig själva, de delar sin mat och äter själva etc. Barn är på så vis delaktiga i att ta ansvar för sig själva och förskolans gemensamma miljö, vilket också är ett av Lpfö´s lärandemål.  Genom dramatiseringar av sociala färdigheter och konfliktsituationer får barn möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed vara delaktiga i regelskapande och därmed det demokratiska arbetet på förskolan.

Vi vill synliggöra och utveckla arbetet kring de demokratiska processer som ger barnen förståelse om detta och möjligheter till att få vara med och besluta i olika frågor.

Mål: Barngruppen ska få vara med om att fatta politiska/demokratiska beslut vid minst 10 tillfällen under vår- terminen 2017.

Vi har tagit del av demokratiforskaren Katarina Ribeaus text, vilken beskriver hur viktigt arbetet med demokrati är på förskolan. Ribeaus delar upp alla vardagliga situationer som på något sätt kan ha anknytning till demokratiuppdraget i fyra typer av händelser.

  • Individualistiska: där enskilda barn tar initiativ utifrån egna intressen.
  • Sociala: där barn agerar gemensamt.
  • Politiska: där barns förslag bemöts av vuxna som har makt att godta eller förkasta önskemålen.
  • Formella: där det är förskollärarna som drar igång någon form av lärande eller fostran.


Med hjälp av Ribeaus mall kan vi se att förskolan har många vardagliga situationer som rör sociala, individuella och formella händelser med anknytning till demokrati. De politiska existerar inte i samma utsträckning som de tre övriga händelserna. Men de finns där.

Modellen gör det möjligt att se vad som faktiskt görs och hur det görs. Vi anser att modellen skapar en medvetenhet om var demokratin befinner sig på förskolan. Modellen gör det möjligt att utveckla och skapa en förståelse för demokrati och visar på rimligheten att barnen är delaktiga i beslut som berör dem och deras vardag.

 

Montessoris lekbegrepp

I Lpfö 98/10 framgår att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin lust samt förmåga att leka och lära”. Montessoris lekbegrepp ligger till grund för verksamhetens syn på barnens lek. Montessori baserade sitt lekbegrepp på verkliga erfarenheter i form av upplevelser och fakta. Barn imiterar och bearbetar verkligheten i lek. Lek är att handskas praktiskt med verkligheten, i ett görande. Lek är att vara aktiv i kontakten med sin omgivning och i lek bearbeta sina erfarenheter och därmed utveckla sin fantasi och kreativitet. Montessoris lek befinner sig i ett dialektiskt förhållande mellan aktiv imitation i görande och bearbetning av verkligheten genom fantasi. Barnets existens är i en evig förståelseprocess genom och med lekens hjälp.