Systematisk Kvalitets Arbete: Hur verksamheten ska utvecklas 17 (Ve)

Utveckling och lärande

Interaktion & Metakognition

Mål: Att understödja alla aktivteter med kommentarer och att benämna vad saker heter eftersom mängden språk är avgörande för språkutvecklingen.

Mål: Att delta i samtal om hur de tänker, att göra dem medvetna om lärandets process.

Under läsåret kommer vi att fortsätta fokusera på språket i interaktionen mellan barnen och mellan barn och vuxna. Mängden språk är avgörande för språkutvecklingen. Vi understödjer alla aktivteter med kommentarer och benämner vad saker heter och den didaktiska materielen hjälper barnen att få begrepp. Lärarna använder ett rikt och nyanserat språk och ligger på en nivå snäppet över barnens nivå. Montessori ansåg att barn lär av varandra, genom observation eller direkt vägledning av någon som bemästrar en viss förmåga. Vi vill ge dem möjlighet att delta i samtal om hur de tänker, att göra dem medvetna om lärandets process och att man tänker olika men kan komma fram till samma mål oavsett, eftersom det finns flera sätt att tänka om samma sak. Detta reflekterande kallas metakognition, en metod för att få dem att själva se var de befinner sig i sitt lärande samt att det är möjligt att tänka olika och att nå fram till samma resultat.

Språklekar som följer ”Före Bornholmsmodellen” och ”Vägen till språket”

Mål: Att stimulera varje barns språkutveckling och utveckla barnens språkliga medvetenhet.

Före Bornholmsmodellen”, för att stimulera varje barns språkutveckling och utveckla barnens språkliga medvetenhet. ”Vägen till språket” för att stimulera hela barnet genom att bl.a. härma, leka med rösten, forma ord och ljud, vi använder oss av sinnesintryck och rörelse för att utveckla kroppsmedvetenhet. I arbetet med språklekar delas barnen in i två grupper för att skapa större möjlighet till interaktion och samspel mellan barnen. Barn lär bättre i mindre grupper visar forskning. Interaktion, kommunikation, samarbete och delaktighet står på agendan.

Matematiksamlingar med språket som bas i lekar med utgångspunkt i matematiska begrepp

Mål: Begreppsbildning samt att stimulera barnens matematiska utveckling på ett lustfyllt sätt.

Mål: Vi introducerar Vektor för de äldsta barnen, ett program för att utbilda kognitiva funktioner för att förbättra matematisk förmåga.

En digital lek grundad i matematik

Matematiksamlingar vilka utgör komplement till montessorimaterialet, utomhusmatematiken samt till den app, Vektor, som kommer att introduceras för de äldre barnen. Vid samlingarna kommer vi att fokusera på matematiska begrepp, lägesbeskrivningar, form, antal, ordning, mängd, tid siffror, storleksdimensioner, mätning, mönster, talraden, addition, subtraktion etc. Lekarna anpassas utifrån individnivå, från konkret till mer abstrakt och i varierad svårighetsgrad.

Under våren har pedagogerna tillsammans läst och diskuterat T. Klingbergs (2016) bok ”Hjärna, gener och jävlar anamma”, för att upptäcka nya metoder att variera vårt sätt att arbeta med matematik i barngruppen.

Klingberg skriver om ”grit” och menar att ”grit” är gry, kämparanda, kurage, karaktärsstyrka, driv eller helt enkelt ”jävlar anamma”. ”Grit” tillsammans med intresse driver en person i riktning mot ett mål. Intresset eller känslan av att något har ett meningsfullt syfte krävs för att man ska ta fram sin inneboende ”grit”. Den andra faktorn som hör ihop med ”grit” är träning.   ”Grit” skulle visa sig vara komponenten till varför barnen lär sig i olika takt. En del lär sig snabbt medan andra behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning – och jävlar anamma – för att nå sina mål. Barn är inte bra eller dåliga, de är snabba eller långsamma på att lära. Med andra ord kan vi kompensera snabbhet med mer tid! Barnen som får lära sig att man kan förbättra sig genom övning och träning ger effekt. Det är inte farligt att misslyckas, det blir enbart fler träningstillfällen och mer övning. Med träning menar Klingberg att öva och lära sig målmedvetet och få omedelbar feedback. Texten är sammanfattad ur Klingbergs bok ”Hjärna, gener och jävlar anamma” (2016).

Användandet av appen Vektor kommer att utgöra ytterligare ett komplement i verksamheten, den är ett program för att utveckla de kognitiva funktionerna och på så vis förbättra den matematiska förmågan. Genom träning med appen, ges också barnen möjlighet att lära och förstå matematiken på ett varierat sätt.  Barnen får en omedelbar feedback vid användandet av Vektor, vilket är en bra träning för att förstå matematik.

Introduktion till engelska

Mål: Vi vill stödja och utveckla engelskan på ett lekfullt sätt i barngruppens olika aktiviteter och göranden

Vi har beslutat att ta in vår tidigare hemspråkslärare i engelska för att två timmar varje vecka stödja och utveckla engelskan på ett lekfullt sätt i barngruppens olika aktiviteter och göranden. Vi vill att barnen tidigt ska få möta engelskan på ett lekfullt sätt. Barn tillägnar sig med lätthet nya ord och har en nyfikenhet för språk. Montessori talar om det som det absorberande sinnet. Barnen lär sig nya ord vid varje tillfälle och flera av dem räknar långt på engelska.

”Sapere” metoden

Mål: Att utveckla kunskap, språk och sensorisk förmåga i samband med mat, frukt och grönt.

Vi har efter en utbildningsdag på Karolinska institutet valt att göra några förändringar runt måltiderna på förskolan. Vi kommer att arbeta efter ”Sapere” metoden och erbjuda barnen kunskap om en ny grönsak eller frukt i veckan. Presentationsmetoden påminner om den vi använder vid presentation av sinnestränande material inom montessorimetoden. Sapere metoden är ett sätt att öva barns språk och sensoriska förmåga, genom att använda doft, syn, känsel, hörsel och smak.

Fotoskolan/ digital teknik och skapande

Mål: Leta information och fakta på nätet.

 

 

 

 

 

 

 

Mål: En lärplatta på vart femte barn är genomfört våren17.

Mål: Lärplattan när en vuxen kan närvara. Det finns ett tydligt syfte vid användning av lärplatta

Mål: Källkritik.

Mål: Utbildning av personal och vidareutveckla vår digitala policy.

Modern digital teknik med digital systemkamera används redan i förskolans fotoskola. Där är det kreativiteten som är utgångspunkten för den digitala tekniken och. Vi anser att den digitala tekniken ska ge kreativa möjligheter att utvecklas och lära tillsammans, därför diskuterar barnen tillsammans i ”Barnens fotoskola” vad, hur och varför i de olika momenten av att skapa ett foto, film eller en bok.  I fotoarbetet är det viktigt att låta språket vara en röd tråd, att tillsammans kommunicera, argumentera och reflektera över bildskapandet. Vi anser att det är viktigt att barnen är produktiva deltagare istället för konsumenter. Förskolan använder i dagsläget lärplattan till att leta information och fakta tillsammans med barnen och i arbetet med källkritik där vi använder oss av ”fotoshop”.

Vi fortsätter enligt vår policy att leta information och fakta på nätet. Lärplattan ska finnas med för att förstärka och variera lärandet. Vi vill använda den som ett verktyg i verksamheten och vi vill att den ska vara ett komplement till papper och penna. Vi har bestämt att lärplattan inte ska vara en ”spelmaskin”.

 ”Häromdagen diskuterade barnen om hundar har morrhår som katter. Hur får vi reda på det? Hur kan vi få svar? Är det sant? Vi beslöt att leta efter information på nätet. Tillsammans undersökte vi och jämförde flera bilder på hundars och katters morrhår och kom fram till att hundar också har morrhår. Vi fick även reda på att sälar har väldigt långa morrhår.”


 Förskolan har enligt Skolverkets vision inför 2017-2022 införskaffat en lärplatta på var femte barn.

För oss är det av yttersta vikt att vi har en dialog med barnen, vi lägger ned mycket tid på att skapa en relation till alla barn genom ”ett görande” tillsammans och att interagera på olika vis i förskolan.  Vi får höra om förskolor där barnen sitter ensamma med lärplattor, vi hör om barn som själva inte agerar eller interagerar utan står i kö runt om ett barn som använder lärplattan. Så vill inte vi ha det. Därför är vår strategi att använda lärplattan när en vuxen kan närvara.

Vi vill utveckla vårt arbete med fotoshop för att visa på hur enkelt det är att manipulera fotografier och rörliga bilder. Genom att manipulera bilder kan vi få igång barns tankar och väcka deras medvetande om källkritik. Är det sant det vi ser på bilden.


Vi följer Skolverkets råd/vision om en rimlig tid på tre år för att genomföra planering och upphandling då vi behöver budgetera för inköp av läromedel och utbildning av personal.

All personalen har under våren 2017 gått en utbildning i digital teknik genom Lärarfortbildning för att utveckla vår digitala verksamhet/policy.

Idrottsskolan

Mål: Att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt att utveckla förmågan att fungera enskilt och i grupp och att följa gemensamma spelregler (Läroplan för förskolan 98/16)

Barnen kommer under terminen att besöka en idrottsplats där de ska få möjlighet att testa och prova på olika friidrottsaktiviteter, så som att hoppa höjd, längd, löpa etc. De kommer även att få prova på rörelse till musik. Vidare blir det fler övningar med fotboll, handboll och bandy. De kommer i dessa bollspel att få träna skott, fokus och att sikte. Med liten boll kommer de att få träna kast och fånga med grepptavla.

Förskolan har under våren 2017 deltagit i en utbildning på Karolinska Institutet, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. En utbildning som handlar om bra mat och rörelse i förskolan. De kom tillbaka fullmatade med information och glädjande var att vi redan gör det mesta på vår förskola.

Viktigt att komma ihåg att:

·         Fysisk aktivitet vid 4 års ålder är associerat med ökad bentäthet.

·         Fysisk aktivitet påverkar barns kognitiva förmåga.

·         Vara ute varje dag för att skapa förutsättningar för aktiva lekar i en miljö som är kuperad och har en stor totalyta. Där barn kan springa fort, springa runt något, uppför och nedför, klättra och gömma sig.

För att barn ska få en hälsosam tillväxt och utveckling bör vuxna se still att minimera den vakna tid som barnen är stillasittande.

·         Max en timmes stillasittande åt gången

·         Barn under två år bör inte ha någon skärmtid alls.

·         För barn 2-4 år bör skärmtiden begränsas till mindre än en timme per dag.

·         Ju mindre skärmtid, desto bättre hälsa och utveckling!

Dansskola

Mål: Att utveckla kroppsmedvetenhet, motorik och förmågan att koordinera rörelser (Läroplan för förskolan 98/16)

Kristel som är danslärare kommer till förskolan för att lära ut- och visa på hur man kan använda och frigöra sin kropp genom dans.

Portfolio

Mål: Göra barn medvetna om lärprocessen genom dokumentation. Vi använder oss av Pick-collage.

Genom användandet av portfolios, blir lärprocessens progression tydlig. Dessa innehåller bilder på barnen i olika aktiviteter på förskolan, vilka visar på vad barnen kunde då de började här och vad de kan utmed tidens gång. Portfoliernas rubriker har anknytning till de olika delområdena i Läroplan för förskolan 98/16. Samtliga bilder har koppling till de olika delsträvansmålen inom olika områden. Portfolion är också en tidslinje där barnen själva kan se såväl den egna lärprocessen som progressionen på ett för dem konkret sätt. Bilderna används också vid utvecklingssamtal för att förtydliga verksamheten och barnens progression över tid.

Trygghet ordning och arbetsro

Dramatiseringar av färdigheter och konfliksituationer

Mål: Lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor (Lpfö98/10)

Dramatiseringar av aktuella maskerade konflikter i barngruppen ger möjlighet att i efterhand förstå handlingars konsekvenser genom reflektion och vilka strategier som skulle kunna forma en bättre utgång av händelsen. Dessa reflektioner kan mynna ut i gemensamma trivsamhetsregler som barnen på så vis är med och diskuterar fram.

Kamratskap

Mål: Att utveckla samhörighet och ansvar för ett kamratskap.

Återkommande tema om hur vi bemöter varandra, vad det innebär att vara en god vän. Vi läser litteratur som tillhör ämnet. T.ex. ”Är du feg Alfons Åberg?”

KTH: Mål: Att stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (Lpfö98/10)

KTH är en metod vi använder oss av i direkt konflikthantering, att lära sig verbalisera, kommunicera sina känslor istället för att använda sig av handgripligheter.

Lekgrupper

Mål: Att fungera enskilt i grupp med alla barn på förskolan

Vi kommer under året att använt oss av lekgrupper för att alla barn ska lära känna varandra och för att ingen ska uppleva sig som utanför. Vilket barn ibland gett uttryck för. Lekgrupper är också en möjlighet att finna nya kamrater, en möjlighet för flickor och pojkar att mötas i lek.

Observation av utsatta barn

Observation av de barn som känner sig utsatta och ger uttryck för någon form av utsatthet. 

 

Barns inflytande

Spaltdokumentation

Vi skriver ned vad barnen gör, säger och reflekterar över hur vi går vidare för att följa barnens intressen och lärprocesser. Detta för att bättre kunna utvärdera och utveckla verksamheten. Vi hoppas att ”dokumentationen ska synliggöra de frågor och problem barnen är intresserade av och den kunskap som uppstår i olika situationer”. (Skolverket, 2012)

Reflektion

I reflektion och samspel med barn synliggöra deras inflytande och deras önskemål i vardagen. 

Att få ta ansvar

Vår förskola är en montessoriförskola och våra barn uppmuntras att ta ansvar för sig själva och sin miljö. De uppmuntras att hjälpa varandra. Vår inställning är att barn är kompetenta. Vi jobbar efter Montessoris motto ”Hjälp mig göra det själv”. Barn plockar undan efter sig själva, de torkar av sina bord, de rullar sina mattor, de klär sig själva, de delar sin mat och äter själva etc. Barn är på så vis delaktiga i att ta ansvar för sig själva och förskolans gemensamma miljö, vilket också är ett av Lpfö´s lärandemål.  Genom dramatiseringar av sociala färdigheter och konfliktsituationer får barn möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed vara delaktiga i regelskapande och därmed det demokratiska arbetet på förskolan.

Vi vill synliggöra och utveckla arbetet kring de demokratiska processer som ger barnen förståelse om detta och möjligheter till att få vara med och besluta i olika frågor.

Mål: Barngruppen ska få vara med om att fatta politiska/demokratiska beslut under 2017.

Vi har tagit del av demokratiforskaren Katarina Ribeaus text, vilken beskriver hur viktigt arbetet med demokrati är på förskolan. Ribeaus delar upp alla vardagliga situationer som på något sätt kan ha anknytning till demokratiuppdraget i fyra typer av händelser.

  • Individualistiska: där enskilda barn tar initiativ utifrån egna intressen.
  • Sociala: där barn agerar gemensamt.
  • Politiska: där barns förslag bemöts av vuxna som har makt att godta eller förkasta önskemålen.
  • Formella: där det är förskollärarna som drar igång någon form av lärande eller fostran.

Med hjälp av Ribeaus mall kan vi se att förskolan har många vardagliga situationer som rör sociala, individuella och formella händelser med anknytning till demokrati. De politiska existerar inte i samma utsträckning som de tre övriga händelserna. Men de finns där.

Modellen gör det möjligt att se vad som faktiskt görs och hur det görs. Vi anser att modellen skapar en medvetenhet om var demokratin befinner sig på förskolan. Modellen gör det möjligt att utveckla och skapa en förståelse för demokrati och visar på rimligheten att barnen är delaktiga i beslut som berör dem och deras vardag. Vårens mål om att Barngruppen ska få vara med om att fatta politiska/demokratiska beslut vid minst 10 tillfällen under vår- terminen 2017 är uppfyllt. Vi fortsätter att fokusera på de politiska händelserna, där barns förslag bemöts av vuxna och behandlas/bearbetas tillsammans med barnen.

Montessoris lekbegrepp

I Lpfö 98/10 framgår att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin lust samt förmåga att leka och lära”. Montessoris lekbegrepp ligger till grund för verksamhetens syn på barnens lek. Montessori baserade sitt lekbegrepp på verkliga erfarenheter i form av upplevelser och fakta. Barn imiterar och bearbetar verkligheten i lek. Lek är att handskas praktiskt med verkligheten, i ett görande. Lek är att vara aktiv i kontakten med sin omgivning och i lek bearbeta sina erfarenheter och därmed utveckla sin fantasi och kreativitet. Montessoris lek befinner sig i ett dialektiskt förhållande mellan aktiv imitation i görande och bearbetning av verkligheten genom fantasi. Barnets existens är i en evig förståelseprocess genom och med lekens hjälp.