Från Montessoritidningen (September 2016)
När språket sitter i kroppen
Det är språksamling för 3-4-åringarna på Storängens Montessoriförskola. Barnen är i full gång att bygga sitt språk. Pedagogen frågar: Kan ni gå på hälarna? På insidan av foten? På utsidan av foten? På tå? Barnen försöker, och visar med kroppen att de vet vad orden betyder. Det är svårt och det blir många skratt. De som inte känner till orden, ser på de andra barnen och gör på samma sätt. Pedagogen visar också. Efter samlingen har några lärt sig helt nya ord och det bästa av allt är att de genom övningarna får orden att kännas i hela kroppen. För då kommer man bättre ihåg.
Montessoripedagog Yvonne Gunnarsson har en favoritbok som hängt med i minst 15 år. En outtömlig källa av kreativa idéer hur man bygger språk med små barn. Hon använder den om och om igen. Boken "Vägen till språket" blir aldrig omodern anser Yvonne.
.- Övningarna i boken är ett fantastiskt roligt sätt att jobba med språket och barn i olika åldrar. Just nu jobbar jag med de lite yngre barnen och då blir det mycket kroppsuppfattningsövningar. Idag "pratade" vi med våra kroppar. Övade oss att uttrycka något med kroppen utan att använda det talande språket. Hur säger man egentligen "Nej" med kroppen? Hur säger man "stopp"? Barnen blir mycket medvetna om sitt språk, om man gör de här övningarna i tidig ålder, säger Yvonne. En annan övning är att göra barnen medvetna om hur de kan använda rösten. Hur gör man när rösten ska låta pipig? När den ska låta mörk? Vi prövar och leker oss fram med de olika ljuden. Fördelen med att använda kroppen så mycket är att det är enkelt att få med alla barn direkt. Det är lustfyllt och roligt.
Hitta på egna slut till sagor
Med de lite äldre barnen, 5-6 år, har man jobbat med det muntliga berättandet med framgång.
- Att berätta något med hjälp av både sin röst och sitt kroppspråk - och med ögonkontakt – det blir något helt annat än när man läser ur en bok, säger Yvonne. Barnen blir engagerade på ett annat sätt. De avbryter, för det får man, och kommenterar gärna berättelsen. Vi leker också med att fortsätta på sagor, hitta på egna slut. De är spännande. Berätta alldeles själv till bilder, att hitta på en egen berättelse, är också något vi tränar på. Det räcker med en enkel bild som blir en kort historia. Att beskriva en situationsbild med kroppen utan att använda själva ordet som bilden visar och låta sina kompisar gissa är också en rolig övning när man är i 5-6-årsåldern.
Yvonne har märkt att lekfulla övningar alltid går hem hos barnen. Trots populära ”plattor” vill barnen få röra på sig, uttrycka sig.
-Barn vill helt enkelt fortfarande leka, säger Yvonne. När vi jobbar med digital teknik har vi valt att använda systemkamera istället för ”plattor” för att kunna jobba på ett mer lekfullt och kreativt sätt. Det blir så lätt att ett barn ”spelar ett spel” och resten står runt om och tittar på. Istället jobbar vi med foto och film, och gör egna böcker, porträtt och naturbilder. Det är ett kreativt sätt att använda digital teknik och barnen gillar att arbeta så. Lekfullheten är viktig. På så vis blir arbetet med kameran ett projekt som medför både kommunikation och interaktion. ”Plattor” använder vi tillsammans med barnen för att leta information och fakta på nätet.
Små grupper ger trygghet i språket
Att jobba i mindre grupper med språkträning är en fördel. Då ger man varje barn det utrymme de behöver.
-Vi har 8 barn i varje grupp för att alla barn ska få komma till tals, säger Yvonne. En del barn är blygare och får väntas in. Andra barn pratar mycket – och i en liten grupp får de också chans att göra det. De behöver inte vänta så länge på sin tur, utan utvecklar ett lagom tålamod som inte skulle räcka till i en större grupp. De blyga barnen får god tid på sig, de ska känna att de inte behöver göra någon övning de inte vill. Men det brukar lösa sig genom att de blir nyfikna och härmar de andra barnen till slut. Hur ser det ut när vi knäpper händerna? Alla vet inte, men följer de barnen som vet och oss pedagoger som finns där och visar.
Barn pratar mer idag
Det är viktigt att tänka på att barn behöver känna sig trygga och ha en god relation till de vuxna för att språkträningen ska bli optimal.
-Vi pedagoger försöker använda oss av ett bra språk som ligger snäppet över barnets egna. Vi understöder med tal och beskriver så mycket vi kan med ord. ”Nu hittade du dina vantar, ska du ta på dig vantarna på dina händer?” Barn måste höra språket för att lära sig ett språk. Det gäller även när vi presenterar av en ny montessoriövning. Vi pratar ju i montessori om ”tysta presentationer”, men jag tycker att barn pratar så mycket mer idag och behöver vägledas och uppmuntras med språket för att de ska komma tillbaka till situationen om de tappar fokus. Talet har blivit uppgraderat kan man säga. Det var tystare förr i skolan. Nu är barn mer delaktiga i familjens diskussioner – jag hör att föräldrar pratar mycket mer med barn idag. Barn blir verbala väldigt tidigt, det tycker jag är fantastiskt positivt.
Kontroller att barnet förstår
Något man bör vara uppmärksam på, menar Yvonne är att det inte är säkert barn förstår ett visst ord bara för att barnet kan upprepa ordet.
-Ja, ibland får vi göra tvärt om – att använda språket utan kroppspråket för att kontrollera att barnet förstår vad vi säger. Det är så lätt att tro att barn förstår bara för att de kan upprepa ordet. Jag tänker på att jag som är så medveten om detta faktiskt själv kan trilla dit. Det hände mig att vi hade en pojke som var från ett annat land och kunde en hel del svenska. En dag skulle vi hjälpas åt att flytta en aktivitet som ägde rum på mattan och jag sa ”jag tar tågbanan, så kan du ta mattan”. Han tittade bara oförstående på mig och jag upprepade flera gånger. Till slut förstod jag att han faktiskt inte visste vad ”mattan” var. Även om det är något jag pratar om varje dag så hade det inte gått fram. Man kan inte vara nog tydlig.
Yvonne samlar en grupp barn som precis haft språkövning och prövat att sitta på huk. De skrattar och visar.
-Det är det som är så fantastiskt när de bygger sin vokabulär med övningar. Genom kroppsmedvetenhet bygger de också det egna jaget. De känns roligt i hela kroppen när det lär sig nya ord – det är en underbar väg till språket, avslutar Yvonne.
